Helen Ab:s spillvärmerördragningarna korsar vår by
VAD HANDLAR DET HÄR OM?
HELEN (tidigare Helsingfors Energi) håller på att avveckla sina kolkraftverk och försöker ersätta den energi de producerar med utsläppsfria alternativ. Som ett alternativ tittar HELEN på att transportera spillvärme från raffinaderiet i Sköldvik genom en ca 26 km lång tunnel till Nordsjö, som bokstavligen skulle gå genom södra Sibbo.
Projektet bör granskas kritiskt och de fördelar som nämns i planerna bör ifrågasättas. Projektet kommer endast att gynna Helsingfors ekonomiskt och ekologiskt, medan invånarna i Sibbo kommer att drabbas av negativa konsekvenser för markanvändningen och miljön. Både Kervo Energi och Fortum deltog i projektet under planeringsfasen, men drog sig ur efter genomförbarhetsstudien i slutet av 2021.
Projektet är nu föremål för en miljökonsekvensbedömning (MKB) och det är möjligt att lämna synpunkter. MKB:n går dock mycket snabbt, eftersom projektet väntas starta 2023 och rörledningen preliminärt planeras tas i bruk mellan 2027 och 2029.
Man bör komma ihåg att MKB-förfarandet inleds om konsekvenserna för t.ex. människans levnadsförhållanden, komfort, stadsstruktur, materiella tillgångar eller naturen och dess biodiversitet, utnyttjandet av naturresurser osv. förväntas bli betydande. Projektets MKB-plan finns på Sibbo kommuns webbplats:
https://www.sipoo.fi/sv/kungorelser/meddelande-om-kungorelse-helen-abs-bedomningsprogrammet/
På grund av projektets omfattning måste efterbehandlingen av berg- och jordmassorna betraktas som en separat helhet, skilt från byggandet av rörledningar och markanvändning. Notera att det i MKB-planen nämns att behandlingen av berg och organiska jorden sannolikt kommer att kräva en separat MKB-process.
VILKEN ÄR DIN ÅSIKT? Skriv din egen åsikt till NTM-centralen i Nyland senast den 8.2.2022.
Ärendet berör oss alla-
Aihe koskettaa meitä kaikkia!
Här är några av de punkter i projektplanen som invånarna i område bör vara särskilt uppmärksamma på och vid behov framföra sina åsikter till den ansvariga myndigheten.
1. Byggande av rörledningen:
- Värmetransportledningen kommer delvis att ligga nergrävd i marken och delvis i ett öppet bergschakt eller som utschaktad tunnel i berggrunden. Markanvändningen för den nergrävda och delvis i öppet bergschakt dragna ledningen kommer att vara större än den för rörtunneln, eftersom den kommer att grävas upp från markytan. Båda alternativen kommer att ha en teknisk skyddszon som begränsar eller förbjuder byggande av bostäder, på en cirka 25 meter lång remsa längs hela tunnelns längd. Lägg därtill nödvändig underhållsväg och andra underhållsrelaterade konstruktioner samt omfattande lagringsområden för sten och jord. Markanvändningen för projektet kan anses vara mycket stor.
- Som ett resultat av projektet kommer planeringen av bostadsbebyggelse i området att bromsas upp. Inga bostäder eller annan infrastruktur får byggas ovanpå tunneln eller i den öppna tunnelns omedelbara närhet, och inget jord- eller skogsbruk får bedrivas i tunnelns närhet. Rekreationsanvändningen i området, inklusive svamp- och bärplockning, kommer att minska. Man kan även förvänta sig att markens värde minskar avsevärt.
- De olika värmetransportledningarna är belägna i Gumbostrand-Västerskog (GV), huvudsakligen på mark som ägs av privata markägare. Eftersom detta är ett område utan planering (delgeneralplan) baseras ersättningen till markägaren på värdet av råmark. Värdet på råmarken är betydligt lägre än värdet på den mark som är planlagd.
- Under byggtiden kommer sprängnings- och grävarbeten i tunneln att orsaka buller, vibrationer och partikelutsläpp. Under varje byggnadsfas (1-2 månader) beräknas dessa olägenheter, enligt planen, att begränsas till närliggande bostadsområde. Grävning och schaktning, inklusive vägarbete och dränering, orsakar betydande och långvariga buller- och störningsmoment och begränsar allvarligt områdets rekreationsanvändning. Det kan också påverka kvaliteten och mängden på vattnet i brunnarna i området.
- Byggandet av tunneln kräver stora mängder vatten och el, som tas från vatten- och elnätet i området. Detta kommer att belasta näten och kan påverka vatten- och elnätsfunktionerna i området. Dränerings- och läckagevatten från tunneln kommer att avledas till det kommunala avloppssystemet och till diken. Detta kommer sannolikt att kräva ytterligare dränering, vilket i sin tur kommer att öka behovet av markanvändning.
- Enligt planen kommer tunnelröret i vissa av alternativen att stiga upp till ytan som en öppen rörledning på nordvästra sidan av byn Västerbacka, varifrån det fortsätter som en öppen rörledning till Helsingfors sida av gränsen. Den öppna grävningen och transporten av jord och sten, inklusive vägarbete och dikning, kommer att orsaka betydande och långvariga buller- och olägenheter och kommer att allvarligt begränsa rekreationsanvändningen av området. En del av rörledningen kommer att söndra ett område med gammal skog som är hemvist för flera växt- djurarter som bör bevaras. Bland dessa finns sårbara arter som örnuggla( Bubo bubo), talltita( Poecile montanus), tofsmes ( Lophophanes cristatus) samt den utrotninshotade sparvugglan( Glaucidium passerinum).
2. Utvinning och behandling av jord:
- Man räknar med att mellan 375 000 och 705 000 m3 stenkross kommer att utvinnas, beroende på sträckningen. Dessutom uppskattas det att mellan 75 000 och 470 000 m3 jord kommer att grävas bort. Ett av de alternativ som nämns i planen är krossning av sten i närheten av vägtunnlarna. Krossande av sten kommer att orsaka betydande och långsiktigt buller samt utsläpp av damm och andra partiklar. De stora mängderna grus kräver också stora mellanlagringsutrymmen före och efter krossandet.
- I några av alternativen nämns bl.a. Västerbacka och Majvik som platser för tunnelöppningarna i tunneldelen. Eftersom krossandet av sprängsten planeras i närheten av vägtunnlarna, skulle de eventuella stenkrossarna och mellanlagringsplatserna för sprängsten också placeras i dessa områden, bara några hundra meter från den täta bybefolkningen.
- Det behövs stora områden för lagring av uppgrävd jord vilket ökar behovet av markanvändning och risken för förorening av mark, grundvatten och ytvatten ökar. Dessutom är det känt att sur sulfatjord också förekommer till exempel i GV-området och kräver särskild behandling. När sådan jord grävs upp reagerar sulfaten med syre och bildar giftiga svavelföreningar som läcker ut i miljön med regnvatten.
- Man uppskattar att 300-800 långtradare per dag kommer att behövas för att transportera sten och jord. På grund av projektets utformning kan man anta att tunglastbilstrafiken i GV-området kommer att koncentreras till närheten av vägtunnlarna. Jordvallar och nya vägavsnitt kommer sannolikt också att byggas i dessa områden. Breddning och förstärkning av befintliga byvägar blir aktuella. Det stora antalet lastbilar (dieselbilar) runt bosättningen och på Nya Borgåvägen orsakar betydande buller, försämrad luftkvalitet och trafikstörningar.
- Det finns enskilda vägar i området som inte har tillräcklig kapacitet eller bärkraft för att transportera dessa sten- och jordmassor. Det bör noteras att ensklida vägar upptar en avgift för användning av vägen.
3. Några allmänna kommentarer:
- På flera ställen i MKB-planen finns rätt märkliga ordval. Det antyds till exempel att miljön i område är medelmåttig, att det finns få naturvärden i området och att bäck vattendragen är i försvarligt skick. Det ges också intryck av att området består av åker och skog, är glest befolkat och oplanerat och inte särskilt värdefullt i någon skala. Så är inte fallet! När man utvecklar en sådan redan något ogynnsam utgångspunkt, framstår projektets beräknade negativa effekter som mycket små jämfört med den verkliga situationen i den slutliga MKB-rapporten. Ju mindre den uppskattade förändringen är i förhållande till den nuvarande situationen, desto mer genomförbart verkar projektet vara.
- Projektet är avsett att bidra till Helsingfors strävan efter koldioxidneutralitet. Genomförandet och driften av spillvärmeledningen kommer dock att leda till stora koldioxidutsläpp. Planerna omfattar trädfälling och avlägsnande undervegetation från stora områden och ingen växtlighet tillåts på det berörda området. En hektar skog (träd, växter och jord) binder i genomsnitt cirka 10 ton koldioxid per år (netto), medan en gräsmark av samma storlek till exempel bara binder några hundra kilo per år. Att skövla ner en skog minskar därför permanent ett områdes förmåga att binda koldioxid. Dessutom kommer användningen av maskiner och transporter under projektet att leda till stora koldioxidutsläpp. Projektets totala koldioxidbalans bör därför definitivt beaktas som en hel del av MKB-förfarandet.
- Projektet effekt uppskattas till 600 MW, men det framgår inte av planen om de 200 MW som behövs för rörledningens drift (värmepumpar) redan har dragits av? Avloppsvattnets temperatur i Sköldvik är endast cirka 20 °C, så temperaturen måste höjas med hjälp av värmepumpar innan värmen kan överföras. Hela systemets lönsamhet bygger på lösningen med elskatt, som sänker skattesatsen för den el som används i projektet. Till exempel betalar en Sibbobo som värmer sitt hus med el en högre elskatt än Helsingfors stad som värmer sin fjärrvärme med el.
- Det är häpnadsväckande att tunneln över land (och dess V0) är det enda alternativet som HELEN för närvarande överväger. Varför har man inte tagit med andra alternativ, t.ex. överföring av spillvärme via havet i en ledning eller med fartyg från Sköldvik hamn till Nordsjö hamn? Båda hamnarna har förmodligen den tekniska kapacitet som krävs för sådana tanktransporter.
- Det råder för närvarande stor brist på stenkross, sprängsten och priset för dessa är högt. Man kan gissa att detta har spelat en avgörande roll för valet av alternativ som kräver omfattande utvinning och markanvändning på bekostnad av mindre miljöskadliga alternativ. Intäkterna från den stenkrosset kan användas för att minska de totala projektkostnaderna.
VILKEN ÄR DIN ÅSIKT? Skriv din egen åsikt till NTM-centralen i Nyland senast den 8.2.2022.
- Åsikten/ utlåtandet kan vara ett fritt formulerat brev som belyser projektets konsekvenser.
- Utlåtandet skall riktas till NTM-centralen i Nyland och inkludera dina egna kontaktuppgifter.
- Ge din text en titel. Exempel " Utlåtande om Helen Ab:s program för miljökonsekvensbedömning/UUDELY/13330/2021"
- Beskriv hur projektet kommer att påverka din livsmiljö och egendom. Tänk på vad planerarna behöver ta reda på mer i detalj. Skriv om dina egna erfarenheter och observationer. Synpunkterna som nämns här får fritt användas som inspiration för formulerandet av ditt utlåtande.
- Skicka in din åsikt senast den 8.2.2022.
- per e-post: registratur.nyland@ntm-centralen.fi referens: UUDELY/13330/2021
- per brev till: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Registraturen, PB 36, 00521 Helsingfors, referens: UUDELY/13330/2021
MER OM PROJEKTET:
Missade du Helens webbinariet 19.1.22 eller vill du se det igen? Länk för inspelat webbinarium ( 2h30min)
https://www.sipoo.fi/sv/kungorelser/meddelande-om-kungorelse-helen-abs-bedomningsprogrammet/